En annan sak under veckan som jag inte var ensam om att reagera på var affischerna om Europatourkvalet som var uppsatta överallt. Jag vet inte om det är den italienska kulturen, men jag tror nog inte att dessa hade publicerats i Sverige utan protester…

Intressant vinkel….

Så var golfsäsongen 2007, min första som proffs, över lika snabbt som den började. Det missade Europatour kvalet var självklart en stor besvikelse, men så här i efterhand kan jag också titta tillbaka på det och se många positiva saker. Att jag som supernervös inför första rundan kan gå ut och skjuta ett under eller att jag sista rundan kunde känna mig lugn och sansad och spela riktigt bra golf tills det stora misstaget på nian. Då pratar jag om en miss som jag inte gjort sedan min första tävling som 13-åring, jag spelar på min medspelares boll och får två slags plikt… Efter att ha blivit uppmanade av domaren på hålet innan att skynda upp spelet slog vi båda ut i ruffen till vänster på nästa hål, och för att skynda upp processen räknade jag snabbt ut metrarna för nästa slag från den boll som jag antog var min, och slår upp bollen på green. När min medspelare sedan går upp till bollen lite längre fram och upptäcker att det inte är hennes, utan min, raseras min positiva  och lugna attityd… Jag fick en rätt tuff läxa, både när det kommer till att kolla bollen en extra gång och hur man hanterar en motgång när man är som mest pressad. I det stora hela var förberedelserna inför tävlingen väldigt bra, något som jag ska ta med mig till nästa gång. Jag insåg också hur mycket det mentala påverkar spelare under ett kval och hur viktigt det är med mental träning. 1-meters puttar kan helt plötsligt se ut som 10-meters puttar utan en bra mental rutin och bestämdhet.  Jag vill passa på att tacka mitt ressällskap och caddie Sandra Westerdahl med fästman Ulf som stöttade otroligt mycket under resan. De såg också till att jag fick koppla bort golfen emellanåt och se andra platser än bara golfklubben och hotellet. Att åka upp till San Marino var helt fantastiskt och bilder därifrån kommer inom kort. Dock skulle ett italienskt lexikon inte varit helt fel då engelska menyer inte existerande i den lilla by och till och med ”water” var svårt att beställa. Men det betydde också att man som turist fick ta seden dit man kommer genom att blunda, peka på menyn och äta det man fick.

Nu ska jag sätta mig ner och värdera denna säsong för att kunna sätta upp nya mål för nästa år, då en ny satsning mot Europatouren inleds!