I lördags åkte jag, Sandra Westerdahl, golfpro, och Maria Elison Eklund, naprapat & fystränare, ner till Belek, Turkiet, med 22 golfsugna medlemmar. Vi bodde kanonbra på ett av Beleks 50 (!) fem-stjärniga hotell med tre golfbanor i bra skick och många tränigsområden. Nackdelen var väl att vi inte var de enda som hittat dit och golfklubben hade 500 greenfeegäster om dagen, varje svensk golfklubbs dröm idag… Men vi fick gott om plats för våra träningspass och på banan flöt spelet på helt ok.

Dock verkar turkarna där ha missat att säkerheten ibland borde komma före pengar. Trots en dödsolycka i samband med åsknedslag några veckor tidigare i Belek, insisterade banchefen att banan fortfarande var öppen för spel när åskan dundrade runtomkring klubben i torsdags. Hur skulle han annars få ut alla de 500 greenfeegästerna? Först när åskan slog ner praktiskt taget i klubbhuset och förstörde några träd på andra hålet ändrade han åsikt och stängde banan… Annars hade vi fint väder mellan 15-20 grader och jag kunde spela med våra resenärer varje dag. På eftermiddagen höll vi alla tre olika lektioner för dem. Det var roligt att se så många utveckla sin golfteknik under veckan och att flera av dem upptäckte “nya” muskler när Maria körde sina pass med balans och koordination. Muskler som säte och bålen är ju otroligt viktiga och har man ingen bra kontakt med dem blir det svårt att utveckla svingen.

Det blev svårare än vad jag trott att hinna med min egen träning, men jag fick iallafall spela mycket. Spelet kändes mycket bättre än förra året i Mars och nu gäller det bara att få upp mer av en stabilitet. Puttningen behövs det också läggas lite mer tid på, förhoppningsvis utomhus snart…

Nästa resa blir klubblägret på Ombergs GK om två veckor och sedan drar jag ännu längre ner i Sverige för att träna i några dagar.

Idag skiner solen, så det blir nog träning på Årstafältet!

…I longdriving är inget jag skulle ha en chans i, men jag blir väldigt sugen på att testa några träningar med Marcus Edblad (se http://www.longdrivers.se/), efter att ha läst om hans adapters framsteg på golf.se. Hinner tyvärr inte gå och titta på Longdriving-EM i Stockholms golfhall på lördag, men ni som har tid borde ta er dit!

Eftersom SAS Masters säsong börjar så sent som 21 maj i år, försöker jag hitta någon tidigare tävling. Det lutar åt Spanien, men ska också ta mig en titt på minitourens start i Sverige.

Jag hoppas på golf utomhus nästa vecka på Årsta fältet, men då får det sluta snöa snart!

Nu är jag hemma från Orlando där jag återigen blev övertygad om att staden är det optimala stället för en proffesionell golfspelare att vara på. Det finns en otrolig mängd golfbanor i området med många erkända golftränare, det är enkelt att leva (men dyrt att bo), vädret är kanon, och det finns ett stort community av duktiga profesionella golfspelare runtomkring. Min syster blev väldigt förvånad när vi en dag var ute på Keene’s point och det på rangen aldrig kom upp en spelare som var sämre än en 5-handicappare under en hel dag!  Självklart finns det höghandicappare där också och många turister åker dit och golfar, men många som är där går verkligen in för sporten och det ger en viss stämning.

Det var skönt att få prova på spelet utomhus och även fast närspelet var lite rostigt hade jag gjort vissa framsteg med svingen som kändes bra. Nu är det 2 veckor kvar i inomhushall, sedan blir det spel i Turkiet! Golfresan som jag, Maria och Sandra anordnar ska bli riktigt spännande och det är ett roligt gäng på 24 personer som ska med. Jag har själv aldrig varit i Turkiet, men har fått tips om att prova den turkiska maten på Rinkeby torg innan jag åker och får återkomma med mer om den upplevelsen!